S/Y LUSEN

Archive for juli, 2010

På sjökortert var hela omårdet vi seglad över idag görnmarketat och angivet med tidvattenzon. I början av etappen fick vi tom vända om för vi var lite tidigt ute och högvattnet hade inte nått den höjd som vi behövde för att kunna passer med våra 1.8m djupgående. Kan säga att det kändes om en riktig nagelbitare! Dessutom så frångicks markeringarna med gröna/röda prickare till björkruskor som var nerstuckna i vattnet. Dom skulle man absolut se till att ha norr om båten, annar var man rent ut sagt risigt ute!

En belgare seglade om oss precis i början med en betydligt större båt än vår som gick 1,85m djupt, så vi tog rygg på honom. Ute på nordjön idag blåste det NV 5-6 beufort = 10-12m/s ungefär men vi gick i skydd av öarna så vi klarade oss lindrigt undan mot vad vi hade gjort där ute. 7 timmar senar kunde vi göra fast oss i gästhamnen i Delfzeij. Vårt hollänska par låg en bit före oss men när vi kom in i gästhamnen hamnade vi i platsen jämte dom igen!

Det blev en trevlig kväll i deras kajuta med diverse tilltugg, vin och öl.

Marijka och Arthur

Vi gillar Holland massor! Dom har fritt Wifi redan i första gästhamen!!!

Nordeney

Vi ber återigen om ursäkt för dåliga uppdateringar, men vi har problem med att hitta bra internetanslutningar som är billiga (läs gratis) nog att användas. Trots våran nya wifiantenn som vi hissar upp i masten så hittar vi sällan några bra nät, vi kanske måste övergå till att köpa lite timmar i framtiden , vi får se hur vi gör. Vi vill såklart gärna uppdatera hemsidan ofta men 20-30 kr varje gång ligger lite utanför vår budget, hoppas att det ordnar sig såmåningom.

Hur som helst nu ligger vi på en finfin ö i den östfrisiska ö-gruppen, ön heter Nordeney och känns lite som tyskarnas semsterparadis. Det är en fin gammal kurort med många mysiga hotell och långa fina sandstränder.Hit kom vi sedan vi klarat av hela Kielkanalen med bara ett litet missöde, avgasröret som skramlade loss på halva vägen. Som Mie skrev så var kanalen riktigt tråkig och ingen vidare upplevelse över huvudtaget. Kielkanalens västra del slutar i en liten by som heter Brunnsbuttel där vi hamnade bredvid ett holländskt par som heter Arthur och Maraijke, de var två glada pensionärer som seglat upp mot Danmark och varit iväg i 6-7 veckor nu. Vi passade på att förhöra Arthur på allt om tidvattnets olika egenskaper och konstaterar snart att det här var inga lätta grejer. Snabbt förklarat av en novis så fungerar det såhär, solen(tror jag) och månen(vet jag) påverkar vattenmassorna att röra sig två gånger per dygn åt olika håll vilket då ger att man har högvatten 2 ggr per dag och således även lågvatten 2ggr per dag. Sen kan hög/låg-vattnet vara olika ”starkt” beroende på om det är fullmåne eller nymåne som då pendlar på en cykel av 28 dagar eller nått. För att ytterligare krångla till det så flyttar sig tidpunkten för högvattnet ca 30-40 minuter per dag. Här i Nordeney så handlar det om ca 2.5 meter upp och ner , medans i England kan det vara upp till 12 meters skillnad.  Detta påverkar ju även oss när vi ligger förtöjda vid en kaj då båten helt sonika kan bli hängandes i luften om man inte har tillräckligt långa linor, inte bra. Tidvattnet ger ju i sin tur att det blir strömmar i vattnet, även dom vänder då håll 4 ggr per dag. Allt detta kan man försöka läsa ut ur tabeller, tills man blir grön i ansiktet eller så gör man som jag sa till Mie för ett tag sedan, man går fram till den skäggigaste fiskaren på kajen och ber honom tala om när vi ska åka. Detta gjorda vi då fast vi valde Arthur, som förvisso hade skägg , men han var ingen fiskare. Svaret blev att vi skulle lämna Brunnsbuttel klockan 15.00 för att få åka med tidvattnet ut till Cuxhaven i myningen av floden Elbe, sagt och gjort så tuffade vi in i slussen kl 15.00 och blev snart utspolade på andra sidan. Vi försökte haka på dom andra båtarna men vår , i sammanhanget, klena motor gjorde att vi snart låg sist fast vi kunde åtminstone ta rygg på Arthur som kanske hade lite medkänslor för oss och körde lite saktare. Efter någon timme så var Lusen uppe i rejäla 9 knop, vilket är cirka 4 knop mer än vad vi normalt kör, med andra ord riktigt bra medström. Några timmar senare är vi framme i Cuxhaven och Arthur svänger in sin båt i sista marinan innan Elbe fortsätter ut i Nordsjön, jag var ju då helt övertygad om att det fanns en marina till så vi gled förbi ett par hundra meter innan jag insåg mitt misstag och kastade om ratten, tryckte plattan i mattan och pressade oss tillbaka till inloppet av marinan. Våra 9 knop blev istället 3knop och vi fick känna på kraften av alla vattenmassor som ville ut till havs igen, ingen störra fara dock, mer än att vi hade fått tillbringa natten ute på Nordsjön istället för inne i hamnen.

8.2 knop

Tisdagen innebar ännu en dust med tidvattnet, upp klockan 03:30 för att starta resan mot Nordeney, där vi är nu alltså, 70 sjömil bort. Lätt sömndruckna efter att inte sovit något vidare skulle vi göra vår längsta etapp hittills, Arthur skulle åka kl 06:00, å vi siktade på 04:00 för att ha lite marginaler på vår sida, vinden lös ju som vanligt med sin frånvaro så vi fick banne mig köra motor exakt hela vägen, totalt 13 timmar. Trots tidigare vatten och avgasläckage så verkar motorn åtminstone gå som den ska, det uppskattas av oss . Finns inte så mycket annat att berätta, vi styrde och sov i skift, hade hörselproppar i öronen och såg en säl. Thats it. Vi kom fram lite sent till Nordeney så vi fick slåss mot tidvattnet även här fast nu kändes det lite bättre då man fått in vanan på nått sätt.

Lågvatten 2

Högvatten

Idag har vi tagit det ganska lugnt, pratat lite med andra människor om  morgondagens resa till Delfzilj i Holland som ska gå över en tidvattenzon, det innebär att den vissa tider på dygnet är mer eller mindre vattenlös.  Vi ska alltså pricka tidvattnet så att det är 3 meter djupt där när vi ska passera annars går vi på grund och blir ståendes( snarare liggandes) där tills det blir högvatten igen, detta känns lite skumt för en svensk men är vardagsmat för dom som bor här nere. Vi kommer iallafall åka ihop med vårt Holländska pensionärspar även imorgon, då han har bättre koll på det hela än vad vi har.

Klockan är nu läggdags  / Fredrik o Mie

Ps. Vi är jätteglada för alla kommentarer som kommer in även om vi inte har haft möjlighet att svara på alla individuellt. Ds

Lusen slussas för första gången

Slussningen i Kiel var väldigt odramatiskt, knappt så man märkte av den överhuvudtaget. Men när vi väl hade kommit ca 5 sjömil in på kanalen började motorn ryka så vi fick ankra på ett av dom 5 anvisade ställen längs kanlen för att kolla läget med ”janne” visade sig bara att det var en slangklämma på avgasröret som vibrerat loss. Så när den var åtdragen igen kunde vi tuffa vidare. Hela Kielkanalen är 55 sjömil lång, så eftersom vi bara ville köra i 4-5knop (max är 8knop) så bestämde vi oss för en övernattning i Rendsburg som ligger ungefär på halva vägen. När vi väl kom dit hade det blåst upp till ca 10 m/2 men vi landade snyggt mellan pålarna och var nöjda med vår tilläggning enda till fru hafmeister kom och ville flytta på oss. Vilket vi inte gjorde eftersom det blåste som tusan i den lilla trånga hamnen och risken att förtöja om med så mycket  båtar ville vi inte göra. Som tur var vi inte dom enda som vägrade flytta på sig, så hon lät sig nöjas till slut.  

Idag har vi då äntligen tagit oss till kanalens ende, Brunsbrüttel. Får nog medge att Kiel-kanlen är allt annat än spännande! Man ser inte ett dyft. Längs kanlen är det bara höga träd och buskar ingen utsikt alls. Så idag har jag passat på att baka chokladkakor. Missade att Fredrik hade namnsdag häromdagen så jag fick gottgöra för det idag

Regnit men glada ändå!

Vädret har varit varierande med allt ifrån regn, moln och sol. Ikväll har vi bytt från vår stora genua på 32 m2 till en av våra fockar, för att vara förberedda på att ge oss ut på nordsjön. Visserligen blir det bara 17 sjömil till Cuxhafven i morgon om allt vad strömmar och tidvatten vill oss väl. Nu börjar det bli lite mer spännande på det här äventyret…

Inklämnd i Brunsbüttel

Lusen är nästan alltid minsta båten i hamnarna!

Vi lämnade Kåseberga i lördags och gjorde ett försök att slita oss från Sveriges kust men vindarna har inte riktigt gått vår väg så det blev en x-tra natt på Sveriges sydspets smygehuk innan vi kom utanför landsgränsen och siktade på Danska ön Mön. Dom 38 sjömilen tog oss 10tim vilket kan tyckas ganska mycket men även denna gång fick vi en skumpig färd på kryss över bukten. Enligt prognosen skulle det blåsa 5-8 m/s sydost så vi hade sett fram emot en hälig segling med halvvind. Istället fick vi nästan rak motvind och 12m/s (fick vi reda på när vi kom i land ifrån våra båtgrannar från Tyskland. ) Vi satt länge o tittade på dom vita klipporna som är karaktäristiskt för Möns östkust som aldrig tycktes komma närmare. Men trägen vinner… Vi stannade en dag extra i gästhamnen Klinteholm som säkert tog in minst 250 båtar och jag lovar det var i stort sett fullt båda kvällarna vi var där. Vi fick ett väldigt trevligt par från Holland på vår ena sida så vi passade på att fråga om ”Den stående Mastrutten” som vi planerat att gå när vi kommer dit. Fick massa bra tips och dessutom låna alla deras sjökort över rutten. Vilka hyggliga människor det finns. Dagen därpå styrde vi kosan mot Gedser och denna gång fick vi i alla fall inte motvind. En sydostlig svag vind på ca 4m/s. Högtryck i all ära för vi har i alla fall inte haft det kallt ombord inte ens ute till havs! Vi tog oss till Gedser som jag trodde skulle vara något större samhälle än det visade sig vara. Visserligen billig hamnavgift men inget wifi där heller. Efter en promenad på byn som visade sig ha 2 restauranger och ett mer eller mindre öde hotell till salu och knappt en levande själ i rörelse lämnade vi stället morgonen därpå för att sikta på Tyskland! Gassande solsken redan på morgonen en ostlig vind, tänk om vi ändå hade tagit med oss Spinnakern! Den lämnade vi hemma för vi tänkte det skulle räcka o segla med dubbla försegel när det blir läge för medvind. Men när det inte blåser överhuvudtaget hjälper det inte änns om man haft den med sig. Vi fick helt enkelt tuffa för motor hela vägen till Burg. Janne ( Motorn alltså. En Yanmar 12hp) fick vila 2 gånger på vägen för att vi skulle kunna bada från båten. Härlig känsla att hoppa rätt ut från båten mitt ute i havet. Vi kom fram till Burg igårkväll 21/7 och nu var vi ivriga på att få koppla upp oss o läsa mail och skriva på bloggen. Men icke! Trots att Burg är ett semesterparadis med finfin sandstrand och stora hotell och mycket folk så fick vi inte träff på ett enda åtkomligt nät. Så kom vi då till Kiell den 22/7. Rejäl motvind och motsjö så det var på med hela sjöstället men nu har vi hunnit anpassa oss lite bättre till den rullande och framförallt skumpiga sjögången som Östersjön bjuder på. Vi ligger i en gästhamn 2km från Kiel centrum så vi får en välbehövd och fin promenad in till city. I morse tog vi en sväng förbi slussarna för att kolla hur man gör. Det ser det inte allt för komplicerat ut, utan det ska nog gå fint o ta sig igenom .

Nu befinner de sig i Gedser, Danmarks sydspets, och skall vidare till Kiel och Kielkanalen. De har inte haft tillgång till internet de senaste dagarna, men hoppas få det under morgondagen.

/Mie & Freddan, via Per